 |
| |
 |
 | |  |
|
|
| Retro | Artikel |
|
|
|
|
|
 |
|
Genesis, Chapter One
Många gruppers karriärer kan indelas i flera faser. Oftast beroende på byte av nyckelpersoner. Men få gruppers existens kan så definitivt indelas i två kapitel som Genesis. När sångaren Peter Gabriel lämnade fadershuset för att inleda en solokarriär 1975 så ansågs Genesis fortsatta existens som helt utesluten. I alla fall av de flesta musikjournalister. Idag har vi facit.
Men Gudarna ska veta att för Genesis del var föret i portgången synnerligen trögt. En av orsakerna var säkert att de ursprungliga medlemmarna alla studerade på den fina privatskolan Charterhouse Public School. Skulle man ha någon trovärdighet hos publiken i skarven mellan 60 och 70-tal var det ”working class” som gällde. Att ha förmögna föräldrar vilkas ekonomi tillät att man skickade ungarna på privatskolor. Det var något som inte gick hem hos musikpressen.
Den ursprungliga kvartetten bestod av Peter Gabriel (vilken inledningsvis spelade trummor), Tony Banks på keyboards, Anthony Philips på gitarr och Mike Rutherford på basgitarr. Att dessa fyra överhuvudtaget bildade en grupp berodde på att alla skrev eget material. Gruppen som sådan fick namnet Garden Wall och det man mest sysslade med var inspelningen av demotaper. Dessa skickade man sedan till musikförlag för att se om dessa var pigga på att sälja materialet till sina klienter.
En som nappade på det som hamnat i brevkorgen var Jonathan King. Den musikaliske kameleont som redan så kunde se tillbaka på en diger hitkatalog men som också jobbade som talangscout åt Decca-etiketten.
King skrev ett standardkontrakt med gruppen. Döpte om dem till en titel han hittade i Bibelns Mosebok och Genesis var ett faktum.
Vi skrev då 1969. Peter Gabriel beslöt sig för att lämna över trummorna till b>]John Mayhew och gänget gick in i studion för att spela in det material som kom att utgöra albumet From Genesis To Revelation. Detta med Jonathan King i producentstolen.
Om det var låtmaterialet som inte riktigt räckte till, Kings ganska stumma produktion eller gängets privatskolebakgrund som orsakade den skivköpande publikens frånfälle? Ja, det vete tusan! Men plattan sålde noll och efter ett år valde Decca att inte förnya kontraktet.
Gruppen funderade då på att lägga ner verksamheten. Men då Moody Blues ville skriva kontrakt med Genesis för lansering på sin egen, nystartade, Treshold-etikett beslöt man sig för att hänga kvar ett tag.
Även den excentriske Guy Stevens, som just då jobbade med Mott The Hopple, var intresserad av att signa upp gänget. Men den som gick vinnande ur striden var Tony Stratton-Smith. Chef för den nystartade Chrysalis-etiketten.
1970 spelade Genesis in det material som kom att utgöra albumet Trespass. Men precis när albumet hamnade på skivdiskarna beslöt sig Mayhew och Philips för att lämna sällskapet.
Som ny trummis hittade men en ung Phil Collins. Då med ett förflutet i Londongruppen Flaming Youth. Värre var det att hitta ny gitarrist. Man turnerade under närmare ett halvår som kvartett innan man fyllde det hålet. Steve Hacket klev då in i bilden.
Men dessa medlemmar i ledet gav man sig på det låtmaterial som kom att utgöra albumet Nursery Cryme. En platta där Genesis tog ut de musikaliska svängarna i betydligt högre grad än tidigare. Den här trettiotrevarvaren visade betydligt bättre i vilken musikalisk inriktning Genesis snart skulle befinna sig än det tidigare materialet.
Vid den här tiden (1971) började också gruppen experimentera med såväl teatraliska manér samt ljud och ljuseffekter på scenen. Något som gav Genesis inledningen till en mångtusenhövdad, trogen, beundrarskara.
Gabriel blev nu gruppens frontperson. Han uppträdde i scenkostymeringar som i många fall låg i kategorin ”kan ej beskrivas, måste ses”! Musikpressen nappade, bildmaterial publicerades och publiken började flockas vid biljettkontoren innan gängets framträdanden.
Det album som låg på skivdiskarna 1972, Foxtrot innehöll två kompositioner vilka skulle bli långlivade i Genesis scenrepertoar, Watcher's Of The Sky och Supper's Ready. Albumet skulle också bli det första som sålde sig upp på den engelska försäljningslistan.
Gensis vinterturné över de engelska öarna 1972-73 cementerade gruppens koncept hos den biljettköpande publiken. Förmodligen samma gäng som också skulle skicka albumet Genesis Live en bra bit upp på försäljningslistan i mitten av 1973.
Arbetstakten hos Genesis var nu också lagd på en hög nivå. Så fort en turné var avklarad försvann man in i inspelningsstudion. Redan hösten 1973 levererade man sitt mest framgångsrika album hittills, Selling England By The Pound. Konceptet gav också gruppen en singelhit, I Know What I Like och musikjournalisterna drog nu likhetstecken mellan Gesisis och konkurrenter som Yes, King Crimson och Pink Floyd.
Något som inte helt föll Peter Gabriel i smaken. I en interju vid den här tiden fastslog han att Genesis var ” a song-orientated rather than music-orientaded group!” Med andra ord, så länge Gabriel höll i det musikaliska rodret fanns det inte plats för några evighetslånga improvisationer. Här höll man sig till det inrepade konceptet.
1974 gav Genesis ut albumet The Lamb Lies Down On Broadway. Gruppens ditills mest avancerade album. Utgivningen följdes upp med en turné vars teatraliska effekter slog det mesta. Gabriel spelade upp historien om albumets huvudfigur på ett sätt som drog fullsatta konserthus över hela Europa.
Även lanseringen på den så viktiga USA-marknaden verkade fungera. Albumet sålde sig upp på den amerikanska försäljningslistan och Genesis följde upp framgången med en turné på andra sidan Atlanten.
När allt föreföll att gå gruppens väg exploderade bomben, Peter Gabriel annonserade att han lämnade Genesis för en karriär under eget namn. Ett beslut som förmodligen resulterade i ett märkligt, dovt, dunk i Londons musikjournalistkretsar. Det dunk som uppstår då ett gäng underkäkar small i skrivbordet. Ingen hade kunnat ana något sådant. Hur i helsike är någon funtad som hoppar av ett miljondollarkoncept?
Men OK! Var det någon som skulle klara sig bra så var det ju Gabriel. Så löd i alla fall det kollektiva budskapet i publikationer som Melody Maker och New Musical Express. Vad som skulle hända med övriga Genesismedlemmar brydde man sig knappast om. De var ju i alla fall dömda till undergång.
Vad som sedan hände? Tja, det vet vi! Phil Collins steg fram som ny frontfigur i Genesis. Samma journalister som nyligen dödförklarat gruppen skrev extatiska recensioner när albumet A Trick Of The Tail låg på skivdiskarna en bit in på 1976.
Och visst fanns det en plats inom musikbranschen även för den evigt experimenterande Peter Gabriel.
När det gäller återutgivningar av Genesis gamla skivkatalog så har vi fått ett rikligt utbud av inspelningarna efter Gabriels avhopp genom åren.
Men mot slutet av förra året var väntan äntligen slut för beundrare av Genesis produktion mellan åren 1970-75. Samtliga fem album inspelade under Peter Gabriel-perioden presenterades i en tjusig box där samtliga album var remastrade enligt hybrid SACD-metoden. Här ingick också ett album innehållande rariteter samt en omfångsrik booklet. Här skrev samtliga fem originalmedlemmar om sin tid tillsammans.
Hela paketet producerades till och med som en vinylbox.
Nu har även Virgin (som idag äger Chrysalis-etiketten) givit ut albumen som separata enheter. Ett nog så klokt drag. En sådan här box kostar ju en hel del. Givetvis är det även så att publiken har sina favoritalbum och vill nöja sig med just dem i skivhyllan.
Varje album ges också ut som dubbelalbum. Album 1 omfattar originalplattan i SACD-format. Album 2 omfattar DVD-Audio samt interjumaterial och i vissa fall filmade inslag från den aktuella tidsperioden.
För den som verkligen vill upptäcka Genesis kompletta historik kan också berättas att den Jonathan King-producerade From Genesis To Revelation även återutgavs under förra året. Även detta album innehåller extraspår. Då de singelediteringar av materialet som gavs ut i förhoppning om att Genesis skulle ge storheter som The Archies, Zager & Evans och Rolf Harris en match på singellistan. |
|
|
|
|
  Lennart Wrigholm 2009-04-07 |
|
 |
|
|
|
|
|
|
| |
 | |  |
|
| |