|
|
 | Diverse Artister
Oil City Confidential |
|  |
|
  |
| Need A Shot Of Rhythm & Blues? |
Den engelske filmregissören Julian Temple har gjort flera filmer där rockmusik tagit den största platsen. De har handlat om bl.a. Sex Pistols, Joe Strummer och Glastonburyfestivalen. En av Temple´s största talanger är att han, i sina filmer, lyckas med att placera rock och dess utövare i sitt sociala sammanhang utan att bli tråkig.
Den här gången har han valt att sätta fokus på Canvey Island. En stad belägen en timmes restid utanför London precis där floden Themsen rinner ut i Nordsjön. År 1953 drabbades staden av en gigantisk översvämning vilken krävde 58 människors liv. För att detta inte skulle upprepas i framtiden byggdes en två mil lång skyddsvall mot havet. Något som resulterat i att Canvey Island idag ligger helt under havsnivån. Här har sedan oljeindustrin byggt en av Europas största, och fulaste, oljeraffinaderier kallat ”Shellhaven” vilken i sin tur gett staden smeknamnet ”Oil City”.
Här bildades, i början av 70-talet, gruppen Dr Feelgood. Sitt namn tog gruppen från en gammal rhythm & blues låt och det var också den sortens musik som upptog hela gruppens repertoar. Framfört i en explosiv stil där gitarristen Wilko Johnsons maniska spelstil låg i förgrunden.
När coverversionerna inte ville räcka till var det också Wilko som skrev låtmaterialet till Dr Feelgood.
Detta var vid en tid när livsgnistan i hela den engelska rockscenen försvunnit. Musiken dominerades av progg-grupper vilka mest tillbringade tiden på scenen med att spela långa solopartier på sina instrument för varandra. En uppkomling som Dr Feelgood fick inga jobb på den sortens tillställningar utan byggde istället upp sin popularitet med att ta jobb på Londons pubar. De engelska musiktidningarna skrev extatiska recensioner om Dr Feelgoods framträdanden. Något som ledde till skivkontrakt med United Artists - etiketten och singelplattan Roxette vilken sålde sig upp på hitlistorna i november 1974.
(Ser titeln bekant ut? Ja, det var den Per Gessle använde när han skulle döpa sitt nya bandprojekt på 80-talet.)
En hitsingel och gedigna försäljningssiffror för albumen Down By The Jetty och Malpractice gav Dr Feelgood möjlighet till turnéer i såväl England som Europa. 1976 gav United Artists ut livealbumet Stupidity vilket sålde sig upp till Englandlistans förstaplats. (Ett album som den engelska tidningen Q nominerade till en av ”20 greatest live albums of all time”.)
När Dr Feelgood återvände till Canvey Island efter en lång Englandsturné välkomnades gruppen som hjältar. Ett framträdande på hemmaplan vid detta tillfälle filmades i sin helhet och det är från denna som Julian Temple plockat mycket av filmens konsertmaterial.
På detta soundtrackalbum hittar ni en rad liveinspelningar från detta tillfälle. Inspelningar som visar att Dr Feelgood låg i en helt egen division när det gällde rotrock vid denna tid. Bara inledningsspåret, Going Back Home, skickar lyssnaren rakt in i väggen. I alla fall om ni spelar den på rätt volym. En låt som Wilko Johnson skrev tillsammans med sin stora förebild när det gällde gitarrspel, Mick Green.
Mick spelade under sin tidiga karriär gitarr i gruppen Johnny Kidd & The Pirates och på albumet inkluderas också detta gängs stora genombrottslåt Shaking All Over. En singelplatta vilken låg i topp i England under sent 50-tal och som räknas som en av de stora rockklassikerna. Denna inspelning gjordes dock innan Green hade blivit medlem i The Pirates. På spår 15, en cover av amerikanske Artur Alexander´s A Shot Of Rhythm & Blues, kan man dock avnjuta Mick Green’s distinkta gitarrspel.
Från staden Southend-On-Sea, belägen någon mil från Canvey Island, kom också gruppen The Paramounts. En grupp som 1967 bytte namn till Procol Harum. Under tiden som The Paramounts hade gruppen som största post på meritlistan ett jobb som uppvärmare åt The Rolling Stones under en av deras tidiga Englandsturnéer. Som god tvåa på samma lista kom också gruppens listplacering av ytterligare en stapelvara på alla beatgruppers repertoar, en cover av The Coasters Poison Ivy.
Sugen på lite riktig rock´n roll av den sort som får tapeterna att fladdra? Lägg på det här albumet, det kan få fart på vilket party som helst.
(Missa inte heller filmen, fast vill ni partaja till den får ni vänta på DVD-upplagan.) |
 |
Lennart Wrigholm 2010-06-01 |
 |
 |
|
|
|
 |
 |
| Betyg |
 |
| Bolag/Distributör |
| Parlophone/EMI |
| Producerad av |
| Various |
| Utgivningsår |
| 2010 |
 |
 |
 | Låtlista |  |
|
 |

| 1 | Going back home – Dr Feelgood | | 2 | (Get Your Kicks On) Route 66 (live) – Dr Feelgood | | 4 | Cheque Book – Dr Feelgood | | 5 | I Can Tell – Dr Feelgood | | 6 | She Does It Right (live) – Dr Feelgood | | 7 | Twenty Yards Behind (live) – Dr Feelgood | | 8 | Shakin´ All Over – Johnny Kidd & The Pirates | | 9 | I Don’t Mind (live) – Dr Feelgood | | 10 | All Through The City (live) – Dr Feelgood | | 11 | Poison Ivy – The Paramounts | | 12 | You Shouldn’t Call The Doctor (If You Can’t Afford The Bill) – Dr Feelgood | | 13 | I’m A Hog For You Baby (live) – Dr Feelgood | | 14 | Keep It Out Of Sight (live) – Dr Feelgood | | 15 | A Shot Of Rhythm & Blues – Johnny Kidd & The Pirates | | 16 | I’m A Man – Dr Feelgood | | 17 | Back In The Night (live) – Dr Feelgood | | 18 | Riot In Cell Block Number Nine (live) – Dr Feelgood | | 19 | Time And The Devil – Dr Feelgood | | 20 | Sneaking Suspicion – Dr Feelgood | | 21 | Paradise – Dr Feelgood | | 22 | Lucky Seven – Dr Feelgood | | 23 | Milk And Alcohol – Dr Feelgood |
 |
 |
 | Värt att notera |  |
|
 |
 |
 | Fortfarande världens bästa öldrickarmusik. |
 |
|
 |
 |
 |
 |
|